Adeln idag

De privilegier som Ridderskapet och adeln åtnjöt reglerades 1723 och rörde främst skattefriheten. Den sista spillran av detta försvann i Finland 1920 i och med övergången till inkomst- och förmögenhetsbeskattning. Även om de ekonomiska privilegierna försvunnit, tillsammans med den politiska makten, så lever ätterna kvar och med dem en levande tradition. Riddarhusets uppdrag är att vårda detta historiska arv, bland annat genom att löpande föra adelns genealogier och ta hand om den av ätterna gemensamt ägda byggnaden. 

Adelsmöte vart tredje år

Riddarhusets verksamhet idag grundar sig på riddarhusordningen från 1918, som stadsfästes av det unga självständiga Finlands riksföreståndare C.G. Mannerheim. I enlighet med innehållet i denna förordning sammanträder adeln till adelsmöte vart tredje år. Vid adelsmötet kan varje ätt representeras av en person, vanligen huvudmannen. Adelsmötet är det högsta beslutande organet. Det fattar beslut om verksamhetens inriktning och väljer en riddarhusdirektion, motsvarande en styrelse. Riddarhusdirektionen består av sju ordinarie medlemmar och fem suppleanter. Riddarhussekreteraren verkar som sekreterare både vid adelsmötet och i direktionen.

Kansli 

Den operativa verksamheten sköts av riddarhuskansliet under ledning av riddarhuskamreraren. Riddarhusgenealogen ansvarar för att de adliga genealogierna fortlöpande kompletteras samt leder övrig forsknings- och publikationsverksamhet. På kansliet tjänstgör även en amanuens, en kanslist samt en vaktmästare.

Kontaktinformation finner du här

Adeln i Europa

Institutioner som helt motsvarar Riddarhuset i Finland finns enbart i Sverige. I övriga Europa finns det offentligrättsliga korporationer för adel med olika funktioner i Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Spanien.

 

 

Riddaregatan 1
FI-00170 Helsingfors
FINLAND

 

+358 10 411 7260
kansli@riddarhuset.fi

 

© 2020 / Privacy policy